När blir allting som vanligt?
Jag vill bara att allt ska bli normalt igen.
Tycker att varje dag är den andra lik. Ingenting förändras.
Jag behöver något positivt som skakar om mig och min vardag. Det där lilla extra som kan förgylla en hel dag.
Jag fick en hint om att saker och ting börjar reda ut sig. Jag tar inte ut någonting i förskott, men en gnista hopp tändes.
Men jag vet av tidigare erfarenheter att den kan blåsas ut lika snabbt igen...
Jag är så galet trött på falska idioter och dryga människor. Jag behöver inte det.
Jag orkar inte med att folk ska svika och betee sig illa.
Jag har kommit till det stadiet att jag ger tillbaka det jag får. Får jag skit, så ser jag till att samma sak kommer tillbaka.
Och jag säger det, jävlas inte med mig, för jag kommer ge igen. Med råge!
Nu är det nog, det är helt fel tillfälle att göra livet surt för mig. That's it!
Idag var Max och klippte sig! Det gick över förväntan!
Frisören var kanonbra och Max uppförde sig exemplariskt! Det är mammas pojk, det!
Det har blivit mycket bättre med Max trots-beteende. Jag "ropar inte hej" ännu, men jag hoppas att lugnet är här för att stanna! Det gör så stor skillnad, till det bättre, förstås!
Imorgon kommer det bli en jobbig dag.
Saker och ting ställs på sin spets och jag vet att det inte är enkelt.
Men det är bara att bita i det sura äpplet, det kommer att ge resultat framöver.
Hoppas jag...
Mamma/Theo-mys! <3 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar